Alice hade blivit en stor tjej, en tonåring. Tiden hade gått så fort. Alice hade jobbat på bra i skolan och var en av de bästa i klassen. Hon hade lätt för att lära sig saker och var entusiastisk. Hon hade det driv som inte Ingrid haft i skolan och det beundrade hon henne för.
Alice hade sökt och kommit in på en skola på annan ort där en bättre utbildning fanns. En utbildning som gav mer och gav henne större möjligheter till ett bra jobb framöver.
Och det skulle firas!!
- Grattis Alice, utbrast Amalia!
- Det ska bli så roligt!!
- Men vi kommer att sakna dig här hemma sa Amalia
- Och jag kommer att sakna er!
Det firades med pompa och ståt.
Alice var verkligen lycklig! En dröm hade slagit in.
Ingrid unnade Alice den här glädjen. Men kunde inte riktigt glädjas. Hon skulle verkligen sakna sin flicka som hon offrat allt för. Sin förstfödda som hade fått så mycket skinn på näsan.
Terminen började redan nästa vecka. Men det fanns en del att ordna med innan. Fixa böcker och möblera studentrummet. Lära känna sina kompisar i klassen och i huset där hon skulle bo.
Det var dags att ge sig av. Hon hade ringt en taxi som skulle ta henne till tågstationen. För vidare färd mot skolan.
JIPPIE!!! NU BÖRJAR MITT LIV!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar